Vi försökte få en glimt av Barack men han höll sig undan. Däremot bjöds det på en del demonstrationer utanför hans bostad. Det var någon som var emot regimen i Sri Lanka, en som hade tältet mot kärnvapen sedan 1981 och ett gäng som vill avsätta presidenten i Honduras (han är visst på besök i stan de här dagarna). Allt övervakades av vakter, vakter och åter vakter. En riktig skön kille stod med kikare på Vita Husets tak.
När vi kommit fram till Vietnamnkrigsmonumentet öppnade sig himlen. Gisses vilken skur, vi sökte skydd under ett träd och funderade på hur mycket männsikor som egentligen fick sätta livet till under det där kriget.
Uppför trappan till Lincoln och en chans att sätta fötterna på samma fläck som Dr Martin Luther King stod på när han höll sitt berömda tal gjorde promenaden värd att göra. Vi rundade även den stora pinnen kallad Washington monument innan vi nästan tuppade av på grund av matbrist. En servering med överprisade grejer fick göra jobbet den här gången. Det hade verkligen inte gått att leta efter alternativ. Stegen styrs mot Förintelsemuseet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar