Historiska och romantiska vingslag

Dagens lunch åt vi på ett väldigt speciellt ställe nere i Georgetown halvvägs mellan centrum och Arlington. I korsningen Wisconsin ave och N-street ligger Martins Tavern ett ställe som funnit på den här adressen i över 75 år och här har presidenter och andra kändisar kommit och gått. Man skulle kunna tro att just därför så skulle allting vara dyrt och dåligt. Men icke, det här var riktigt bra mat och dryck och det kostade som vanligt typ 15 dollar per person. Ceasar-sallader, Pulled pork-sandwich och Martins hot brown hette maträtterna den här lunchen. Öl, cola och lemonade till det.


Det som gör stället extra känt är att i bås nummer tre friade John F Kennedy till Jacqueline Bouvier. Vi fick sitta precis bredvid vid ett större bord och äta. Men vi kunde inte låta bli att fotografera oss i bås nummer tre. Snacka om historiska och romantiska vingslag.

En evig låga

Stärkta av frukosten stegade vi iväg till tunnelbanan. Planen var att ta oss till Arlington-kyrkogården. Röd linje byttes mot blå linje och inom en halvtimme var vi framme vid kyrkogården. Redan efter vi tagit sig några meter in på området inser vi att det är många, många amerikaner som har militär bakgrund och som har omkommit genom åren. På väg uppför kullen breder gravstenarna ut sig åt alla håll. Räta linjer, sida vid sida, står dessa bevis på att det har pågått en del krig genom åren och att det finns en hel del amerikaner som lägger sitt liv på det militära. Jo det finns även några presidenter och offer får 11 september här också men flertalet är militärer som deltagit i ett eller fler krig.


Vi stannar till vid John F Kennnedys grav där den eviga lågan brinner. Tillsammans med presidententen ligger även hans fru Jackie samt två barn. En son som dog två dagar gammal och en dotter som inte ens blev så gammal. Kennedy-familjen har verkligen fått sin del av elände och runt hörnet ligger även Robert F Kennedy begravd.


Längst upp och längst bort på kyrkogården ligger Den okända soldatens grav. Här vilar kvarlevorna från 2100 oidentifierade offer från tidigare krig. Här pågick ett vaktande av en soldat som taktfast marscherade fram och åter med gevär på axeln. Var trettionde minut skedde vaktavlösning. En invecklad ritual där gevär snurrades fram och åter under ledning av en stor kille med kort hår och skärmmössa och som tillslut ledde fram till att vakten var utbytt och ett nytt marscherande drog igång. Vem har kommit på hur den här ceremonin ska gå till?